eRBe-bloggen

Med anledning av morgondagens frågestund med statsminister Göran Persson i riksdagen vore det mycket trevligt om man fick se någon riksdagsledamot som tog sig tid att ställa frågor om assistanshundens status, i förhållande till vad detta skulle kosta jämfört med de skenande kostnaderna för personliga assistenter.
Under år 2003 fick i genomsnitt cirka 11 500 personer assistansersättning enligt LASS. I genomsnitt beviljades 94,4 timmar per person och vecka. De regionala variationerna igenomsnittligt antal timmar var dock betydande. I propositionen Stöd och service till vissa funktionshindrade (prop. 1992/93:159) antogs att omkring 7 000 personer skulle få assistansersättning de första åren efter reformens genomförande och att det genomsnittliga antalet timmar skulle uppgå till 40 timmar per vecka. Den personliga assistansen omfattar således betydligt fler personer än vad man antog inför reformen och stödbehovet hos dessa personer är betydligt större än vad som beräknades. Kostnaderna för den statliga assistansersättningen uppgick till ca 8,7 miljarder kronor år 2003. Kommunernas kostnader för de första 20 timmarna per vecka för alla som var berättigade till statlig assistansersättning motsvarade cirka 2,5 miljarder kronor. Den totala kostnaden för år 2003 uppgick således till cirka 11, 2 miljarder kronor. Den nyligen avlämnade assistansutredningen påvisade att kostnaderna för personliga assistenter ökat lavinartat sedan systemet infördes 1994, då kostnaden låg runt 4 miljarder kronor per år, för att i år 2005 ligga på c:a 15 miljarder per år.
I skenet av detta kan det tyckas vara lite förmätet att ge ledarhundar 28 miljoner och servicehundar NOLL kronor i bidrag. Vi på eRBe hundblogg har tidigare påvisat de socioekonomiska effekter det skulle medföra att ge alla assistanshundar ett bidrag från staten. En servicehund kostar c:a 20-50000 att utbilda och med tanke på att de fungerar som assistanshund i c:a 5 år blir kostnaden för staten 10000:-/år något staten genast vinner tillbaka enbart i hälsoeffekter då det visat sig att hundägare håller sig friskare än icke hundägare och kostar samhället c:a 10000:- mindre per år.
Att det dessutom skulle innebära stora ekonomiska effekter vad gäller kostnader för personliga assistenter säger sig självt, och den ekonomiska effekten av detta går knappast i dagsläget ens att beräkna, då vi inte vet hur många personliga assistenter det skulle spara in genom att den funktionshindrade hade en servicehund. Men naturligtvis skulle det spara in en hel del, därför kan man hoppas att våra riksdagsledamöter som har varit positiva till att ge även service- och signalhundar samma bidrag som ledarhundsutbildningen i morgon då det är frågestund med statsministern, ställer Göran Persson frågan om vad han anser om service- och signalhundar? Var han står i frågan angående denna ojämlikhet? Hur det kommer sig att sverige ligger så långt efter övriga Europa i användandet av hund som "personlig assistent"? Något som skulle gynna såväl brukarna som statens ekomomi.

Med anledning av programserien "Valpar till salu" har som jag tidigare nämnt Föreningen Djurens Rätt startat protestlistor mot hundsmugglingen i Sverige och våra myndigheters underlåtenhet att göra något åt detta oerhört allvarliga problem.
Nu har även en namninsamling startats på initiativ av Hundskyddsföreningen Hundis där de uppmanar oss att protestera. På deras sida hittar du även en hel del länkar till olika artiklar om just hundsmuggling med mera. Ett lovvärt initiativ som vi på eRBe hundblogg självklart vill uppmärksamma och uppmana våra läsare att skriva under. Ju fler vi blir som reagerar ju snabbare kanske vi kan få våra politiker att reagera.
Nu ska vi förvisso inte dra alla våra myndigheter över en kam, det finns de myndigheter som har börjat reagera. Bl.a Jordbruksverket ser allvarligt på den ökande organiserade hundsmugglingen. Därför har verket under det senaste året inlett ett program med olika åtgärder för att bidra med såväl förebyggande som direkta insatser. Bl.a med sidan "Köp inte en smuggelhund", som handlar lite om vad du ska tänka på vid hundköp så att du inte blir lurad av en hundhandlare att köpa en smuggelhund.
Det finns även ett uttalande från Djurskyddsmyndighetens Djurskyddsråd om hundsmuggling som du kan läsa på Sveriges veterinärförbunds hemsida.
Eftersom en hel del organisationer och myndigheter nu efter att Kalla Fakta har tagit upp problemet med smuggelhundar, kan man bara hoppas att även våra politiker får upp ögonen på detta problem och att de ger tullmyndigheten och andra involverade myndigheter de ekonomiska och personella resurser som krävs för att komma tillrätta med probleme.
Här gäller det ju tyvärr att politikerna handlar snabbt och inte som vanligt förekommande är, säga att, "nej det har vi ingen ekonomi till just nu, för budgeten är redan spikad, men vi ska ta till oss problematiken och tillsätta en utredning".
Detta är det vanliga politiska sättet att "kasta" saker under mattan som man inte vill/orkar eller har förmågan att klara av att lösa. Att sedan utredningen kostar mer än vad kostnaden för lösningen av själva problemet är en helt annan sak.
Nu vill vi se att våra ansvariga politiker i Riksdagen agerar och inte bara pratar.

Idag går del två av Kalla faktas serie "Valpar till salu"!! Missa inte det kl. 20.00 i TV 4.
När Kalla faktas reportrar i förra veckans program utgav sig för att vara hundsmugglare kartlades den illegala valpindustrin i Europa. Tillbaka i Sverige tog en av dem kontakt med en annonsör och utgav sig för att vara vanlig köpare. På Sergels torg, mitt i Stockholm, fick han titta på en chihuahua, som han erbjöds köpa. Inför reporterns dolda kamera berättar mannen hur lättsmugglade hundarna är.
Men, valpsmugglingen kan få ödesdigra konsekvenser; förutom hundarnas lidande riskerar vi att få in livsfarliga sjukdomar i Sverige; dels rabies, dels - och kanske värre - den fruktade dvärgbandmasken, en parasit som, om den sprids, innebär kraftiga inskränkningar i svenskarnas friluftsliv.
Kalla fakta avslöjade förra veckan att tusentals hundar har smugglats in i Sverige, och på det sättet riskerar vi att få in dödliga sjukdomar dessa dödliga sjukdomar. Det är dvärgbandmaskens ägg som smittar och via hundens avföring hamnar äggen på såväl våra bär som svampar. När den väl kommer in i människans tarmkanal söker den sig till vår lever där den bygger sitt bo.
Jordbruksverket har regler för införsel av djur lagligt till Sverige, anledningen till detta är just att vi ska undvika att få in sjukdomar som vi varit förskonade från i vårt land. Tyvärr bidrar du som köper en "Smuggel-hund" inte bara till smugglarnas ekonomi utan till handeln av smuggelhundar totalt och samtidigt kan du vara orsaken till att dessa sjukdomar sprids.
På SKK:s hemsidor finns många bra tips och råd om vad man ska tänka på när man köper hund, vad som ska följa med i köpet vad avser avtal, med mera. Gå gärna in och läs dem innan du köper hund.
När man köper hund gäller devisen "Köp med hjärnan, inte med hjärtat". Många gånger är det folk som handlar dessa hundar för att de tycker synd om hunden och det är just detta hundhandlarna spelar på.
Se Kalla Fakta ikväll och reagera genom att gå in på Djurens rätts hemsida och protestera mot att det görs alldeles för lite från våra myndigheter för att stoppa smugglingen av hundar!

Vi på eRBe hundblogg har under några veckor nu funderat lite på hur vi skulle kunna ge ett direkt bidrag till utbildningen av service- och signalhundar, utöver att lobba politiskt och vara en blåslampa på våra riksdagsledamöter.
Vi har nu beslutat att vi kommer att ha en loppmarknad varje söndag från och med andra advent och framåt, där överskottet kommer att gå direkt till utbildningen av service- och signalhundar. Vi uppmanar därför våra läsare att skänka saker till loppisen.
Helst vill vi till loppisen naturligtvis ha saker som på något sätt har med hundar att göra såsom, hundkoppel, halsband, selar, burar, matskålar, med mera. Men vi tar emot allt som Ni annars hade tänkt kasta, såsom porslin med mera.
Om Ni vill hjälpa oss aktivt att stödja utbildningen av servicehundar kan Ni skicka era begagnade hundsaker, som ni inte längre har nytta av till nedanstående adress:

Hundföreningen V.A.R.G
eRBe hundblogg
Landsvägsgatan 33
640 32  Malmköping

Vi hoppas på detta sätt kunna sponsra åtminstone en eller två hundar under nästa år. Vårt hopp till att det ska bli ännu fler står nu till er, och att Ni dels skickar era begagnade saker samt att Ni ber era vänner och kompisar att skicka in sina gamla grejer.
Vi tackar våra läsare på förhand och vill passa på att påminna er om morgondagens "Kalla fakta" som fortsätter att titta på smuggelhundar, ett oerhört intressant program.

Några besökare har frågat efter de utredningar jag har hänvisat till tidigare. Alla dessa utredningar finns att söka på såväl regeringens som riksdagens hemsidor, men för att göra det lite enklare lägger jag in de viktigaste här. Är det så att Ni önskar någon annan rapport eller utredning som jag syftat på i något av mina inlägg är det bara att skicka oss ett mail på så skickar vi den till er.

Hjälpmedelsutredningen del 1
Hjälpmedelsutredningen del 2
Assistansutredningen del 1
Assistansutredningen del 2
Assistansutredningen del 3
Assistansutredningen del 4
Assistansutredningen del 5
Assistansutredningen del 6
Statskontoret Dnr 2002/189-5

Egentligen är det otroligt vad vår nuvarande regering emellanåt låter pengarna formligen rinna mellan fingrarna, för att i nästa stund mer eller mindre agera som värsta snåljåpar. Ena stunden verkar det som om de har stenkoll och är rädda om varje krona för oss skattebetalare för att i nästa stund verka som om det fanns en outtömlig kassa.
Vi på eRBe hundblogg har tidigare påvisat de socioekonomiska effekter det skulle medföra att ge alla assistanshundar ett bidrag från staten. En servicehund kostar c:a 20-50000 att utbilda och med tanke på att de fungerar som assistanshund i c:a 5 år blir kostnaden för staten 10000:-/år något staten genast vinner tillbaka enbart i hälsoeffekter då det visat sig att hundägare håller sig friskare än icke hundägare och kostar samhället c:a 10000:- mindre per år.
Att det dessutom skulle innebära stora ekonomiska effekter vad gäller kostnader för personliga assistenter säger sig självt, och den ekonomiska effekten av detta går knappast i dagsläget ens att beräkna, då vi inte vet hur många personliga assistenter det skulle spara in genom att den funktionshindrade hade en servicehund.
Vad vi däremot kan konstatera är att den nyligen avlämnade assistansutredningen påvisade att kostnaderna för personliga assistenter ökat lavinartat sedan systemet infördes 1994. Då låg kostnaden runt 4 miljarder kronor per år, för att i år 2005 ligga på c:a 15 miljarder per år.
I skenet av detta kan det tyckas vara lite förmätet att ge ledarhundar 28 miljoner och servicehundar NOLL kronor i bidrag. Med en årlig utbetalning av bidrag om 30 - 60 miljoner till ALLA assistanshundar skulle med andra ord staten kunna spara in en hel del av dessa miljarder som nu bara rullar och rullar.
Jag hoppas verkligen att vår regering och riksdag då de diskuterar denna utredning och dess betänkande, har förmågan att se lite vidare, och förstå att ett bidrag till alla assistanshundar skulle vara en besparing för staten UTAN att för den skull ge avkall på den livskvalite vi är skyldiga att ge alla våra medborgare.

Nu börjar Assistanshundskampanjen att börja ge resultat bland såväl politiker som nyhetsredaktionerna, vilket känns mycket bra. Nu senast hörde Rapport av sig och ville göra ett inslag om kampanjen. Exakt vad det leder till annat än att problematiken uppmärksammas i media återstår att se.

Synskadades Riksförbund (SRF) har uppdraget att pröva frågor om tilldelning och återtagande av ledarhundar. Socialstyrelsen ska ha tillsyn över hur SRF:s verksamhet med ledarhundar hanteras. Riksdagen uttalade vid behandlingen av ärendet våren 2005 att regeringen noga bör följa verksamheten och återkomma om två år med en redovisning. Regeringen ska då också återkomma med en bedömning om verksamheten bör ligga kvar hos SRF eller om det finns skäl att flytta den till någon myndighet.
Vi är medvetna om att signal- och servicehundar kan vara till stor hjälp för handikappade personer i deras vardag och har gått igenom motionerna i frågan från socialdemokratiska ledamöter som ni hänvisar till. Vi kan inte utlova några nya anslag eller hur motionerna kommer att behandlas men vi är beredda att titta på vilka möjligheter som kan finnas för samhället när det gäller att underlätta och främja tillgången till service- och signalhundar. Vår förhoppning är att vi i framtiden ska kunna prioritera verksamhet med assistanshundar, något som hittills inte varit möjligt."

I en artikel i Aftonbladet den 17 november kan man läsa om Peter Aronssons servicehund Gibson. Försäkringskassan nekade Peter handikappersättning, men Peter gav sig inte och drog ärendet vidare till kammarrätten och domen där har precis vunnit laga kraft.
Det är bara att hoppas att denna dom får stort genomslag och att servicehundar snart ses som vilket hjälpmedel som helst och att detta i kombination med att den nya hjälpmedelsutredningen blir norm, samt att regeringen gör de lagändringar som utredaren föreslagit.
Det skulle innebära att alla har rätt att få sin sak om service-, signal- eller annan assistanshund har rätt att få sin sak prövad. I dag är det tyvärr så att de funktionshindrade inte ens har rättigheten att få sin hund prövad som hjälpmedel i vissa landsting.
Enligt nya hjälpmedelsutredningen skulle detta bli en rättighet och att behovet alltid måste utredas och att den enskildes behov av hjälpmedel är det som ska styra.
Egentligen otroligt att det behövs en utredning för en såpass självklar sak. Naturligtvis är det alltid brukarens behov som ska styra om ett hjälpmedel ska ses som ett hjälpmedel eller inte. Nu hoppas vi på eRBe hundblogg att politikerna får upp ögonen! Att det börjar komma domar i rätt riktning, utredningar i rätt riktning, politikerambitioner i rätt riktning gör att man åtminstone med ett ordentligt tryck på politikerna kan få till en slutgiltig lösning på problemet med assistanshundar idag.
Det borde vara en självklarhet att en funktionshindrad ska ha samma rätt till en servicehund som en synskadad har rätt till ledarhund. För vanliga normala människor har detta länge varit en självklarhet, nu hoppas vi snart att det ska vara en självklarhet även för våra politiker.
Vi kan hoppas att alla som nu funderar på att utbilda sin hund till servicehund begär att få saken prövad. Det kan inte vara meningen att ett hjälpmedel som sparar staten pengar ska kosta för den enskilde!

Nu ska vi i och för sig inte dra alla moderater över en kam, men nog är ett av de underligaste och mest nonchalanta svar vi fått på vår enkät från en moderat. Visst är det även nonchalant av Socialdemokratiska riksdagsmän att inte ens ha besvarat enkäten, men svaret från Moderaternas ledamot i socialförsäkringsutskottet, Christer Hammarbergh måste vi nog ge rösten "mest nonchalanta" hittills!!
På vår enkät kom endast svaret "Visst är du expert på hundar :-)" som vi naturligtvis besvarade med ett vänligt "Tack för Ditt mail. Hade varit trevligt med ett svar också på frågorna!".
Bara någon minut senare får vi nästa mail från vederbörande endast innehållande "!!!!", ett någorlunda uttömmande svar från en riksdagsledamot som trots allt har till uppgift att representera moderaterna och deras politiska syn. Detta kunde inte annat än föranleda oss att återigen besvara hans mail, denna gång med ett "Tack för Ditt svar som visar var moderaterna står i denna fråga!"
Återigen gick det bara någon minut innan nästa svar kommer innehållande följande utförliga svar:
"Ärende: är detta för märklig konversation
Hej, Jag ser i min mail att det finns en märklig konversation. Jag har förvisso haft för avsikt att svara på er enkät, men detta förstår jag inte" MVH Krister Hammarbergh.
Så nu sitter vi här på eRBe hundblogg och väntar med mycket stor spänning och ett oerhört stort intresse på hans fjärde mail som vi naturligtvis hoppas ska innehålla hans svar, då han säger att han förvisso hade det för avsikt att svara.

Folkpartiet verkar vara det parti som ser mest positivt på att se över bidraget till samtliga assistanshundar utifrån de svar vi fått hittills från riksdagsledamöterna, på vår fråga om de kommer att stödja de två motioner angående detta, som ligger i riksdagens nu, däremot saknar vi svar från våra socialdemokratiska riksdagsledamöter, vilket är något märkligt då det är deras egna partikollegor som skrivit de två motionerna.
Först ut från Folkpartiet var Andreas Bergström, ansvarig för detta på folkpartiets kansli, därefter kom det från Karin Pilsäter och en hel del svar från enskilda riksdagsledamöter, vilka jag redogjort för tidigare. Nu har även deras socialpolitiska talesman, Eric Ullenhag besvarat våra frågor:
"För mig är det centralt att vi i folkpartiet även framöver kommer att kunna ha en skarp profil och en tydlig politik när det gäller funktionshinder. Vi håller just nu därför på med en översyn av handikappolitiken för att kunna presentera en handikapprapport i god tid före valet 2006. Vi har inte tagit ställning till just dessa motioner, men vi håller med om att det behövs en översyn av stödet för olika typer av assistanshundar."
Helt klart enkom positiva svar från den Folkpartistiska riksdagsgruppen, medan övriga riksdagsgrupper lider av en mycket svår tunghäfta eller liknande, då de ännu inte svarat på våra frågor. Ännu märkligare till dags dato är att vi inte fått svar från en enda av våra ministrar, än mindre att vår ansvarige socialminister ännu inte besvarat vårt mail.
Naturligtvis kommer vi att fortsätta skicka mail fram till vi fått svar på våra frågor. Glädjande är även att Namninsamlingen går framåt och fylls på med mellan 50-100 nya på nätet varje dag, utöver alla de listor som finns utlagda på olika ställen runt om i Sverige.
Vi ser med tillförsikt över att vi åtminstone fått upp frågan på dagordningen och hoppas därmed att vi kan fortsätta påverka så att vi får genom ett beslut under nästa mandatperiod.

Många gånger får man som hundägare höra av läkare då man har ett barn som är allergiker eller astmatiker att "Gör Dig av med hunden" - "Du måste ju tänka på Ditt barn", detta innan de överhubudtaget har gjort någon utredning om vad barnet är allergiskt emot. Råkade själv ut för detta med ett av mina barn, där det senare visade sig att hon var allergisk mot gräs, gråbo och bjork och inte överhuvudtaget mot djur.
Det är alldeles för lätt för läkare att kasta ur sig detta, och många gånger undrar jag hur de hundägare känner sig, som har följt läkarens rekommendation, och det senare visar sig att det inte var djurallergi!
Man tycker att läkare om några borde ha läst alla forskningsrapporter om att risken för att utveckla astma är MINDRE för barn som föds och växer upp i ett hem där det finns hundar. Något som ju faktiskt har slagits fast i flera vetenskapliga undersökningar runt om i världen.
En av de senaste forskningarna inom området är faktiskt svensk - gjord av allergologerna Dan Gustafsson och Kjell Andersson vid universitetssjukhuset i Örebro. Deras allra senaste studie publicerades förra hösten och i den framgår att forskarna nu vet att det är ett faktum, däremot vet de fortfarande inte vad detta egentligen beror på. Det finns troligtvis en hel del olika faktorer som spelar in. En kan vara att hundägare har en annan livsstil än icke hundägare. De går ut med hunden flera gånger varje dag och tar ju oftast då även med sig spädbarnen i vagnen, det gör att just dessa barn vistas mer utomhus och detta skulle kunna vara en av dessa faktorer.
En annan faktor kan vara andra speciella förhållanden i de djurägande familjernas hem. Tillåter man sig att ha hund, katt, iller eller vilket djur det nu än är, så kan man inte ha städmani, så barnet växer inte upp i ett kliniskt rent hem, vilket även detta skulle kunna vara en faktor.
Tidigare har läkare vid astma alltid gett rådet att ta bort alla heltäckningsmattor och göra sig av med alla djur. I ovan nämnda undersökning visade det sig snarare att allt detta har en skyddande effekt när det gäller att utveckla astma och allergiska eksem etc.
Och Dan och Kjells undersökning är inte den första som ger detta resultat utan redan 2001 publicerades en studie i en medicinsk tidsskrift, studier som visade att barn i hundfamiljer hade en halverad risk att drabbas av astmaliknande symtom, jämfört med de barn som inte hade hund.
Så om du får rådet av Din läkare att "Gör Dig av med hunden", och liknande löst utkastade kommentarer, tänk alltid efter först och kräv först en ordentligt noggrann undersökning av Ditt barn så att det verkligen är hunden som framkallar allergin eller astman och inte något helt annat.

Underbart att se att Assistanshundskampanjens namninsamling börjar ge lite resultat. Till dags dato har vi strax över 1000 namnunderskrifter totalt varav c:a 600 på internet. Resterande är sådana listor som ligger ute på olika hundklubbar, djurbutiker och djursjukhus. Här vill jag även ge Annika Bengtsson från SOS-förbundet som på en enda föreläsning med Kerstin Malm och Runar Naess lyckades få in 180 namn. Det är precis så jag vill att det ska gå till.
Tack vare min fru Riikka Blom som tod med sig listorna till en utställning i Ramshammar i helgen fick vi in ytterligare ett hundratal namn samt att vi fick ut listor till bl.a Strömsholms djursjukhus, dessutom fick vi folk som tog extralistor för att själva kopiera upp och lägga ut på sina respektive arbetsplatser av såväl sjuksköterskor som olika LSS-handläggare.
Tillsammans borde det inte vara svårt att få ihop de 5 - 6000 namnunderskrifter som jag har räknat med att få ihop till den 31/12, men det kräver din hjälp med att sprida namninsamlingen vidare till alla vänner och bekanta och även be dem dels att skriva under och dels att sprida namninsamlingen vidare.
Vad gäller politikermailen och deras svar är det en hel del som fortfarande lyser med sin frånvaro och i början av nästa vecka kommer vi att göra en uppföljning av mailet till de riksdagsledamöter som ännu inte har besvarat våra frågor. Lite glädjande är att Folkpartiets tidigare positiva mailsvar från deras talesamn i frågan nu följts upp av ett lika positivt svar från deras ekonomiske talesman(kvinna) Karin Pilsäter som skriver "Jag arbetar främst med Folkpartiets ekonomiska politik, och är därför inte närmare insatt i de frågor ni lyfter fram. Min generella åsikt är att stöd till personer med funktionshinder är en mycket viktig fråga och min främsta uppgift som ekonomisk talesman är att se till att detta prioriteras ekonomiskt när vi gör avvägningar mellan olika ändamål. Folkpartiets budgetalternativ innehåller en kraftig ökning av stödet till funktionshindrade."
Här kan man ju hoppas att detta tillsammans med folkpartiets tidigare svar kan ge ett resultat åtminstone vad avser detta partis syn på service- och signalhundar. Även hon utgår från att deras nya handikapp-politiska program kommer att beaktta denna fråga och att hon i princip är emot särbehandling av olika grupper och anser det fel att olika assistanshundar skall ha olika möjligheter till bidrag från staten.
Så även om vi satte målet högt "Att ge alla assistanshundar samma status", har vi åtminsttone nått ett av våra delmål med kampanjen, dvs. vi har fått politikerna att börja prata om assistanshundar i riksdagens korridorer, vi har fått dem att börja diskutera bidragsfrågan med mera. Nu gäller det bara att ligga på dem så att den inte bara är aktuell i korridorerna i någon enstaka vecka utan att den verkligen ger resultat.
Vi kommer inte att vila från detta, vi kommer att vara den blåslampa i rumpan på våra politiker som behövs för att de ska veta att detta är en oerhört viktig och central fråga för oss som arbetar med frågan, vi kommer inte nöja oss med halvdana resultat, vi kommer fortsätta till alla assistanshundar har samma status i samhället och därmed även har samma bidragsmöjligheter som ledarhundar. Tänk att ledarhundsutbildningen fick 28 miljoner bara i år, utan att behöva upphandla utbildningen offentligt, utan statlig insyn över hur pengarna används, det är skrämmande. För 28 miljoner skulle vi kunna utbilda runt 500 service- eller signal- eller annan assistanshund per år!!!

Redan i slutet av 2002 kom en utredning från Statskontoret på regeringens bord, angående ledarhundsutbildningen. Bakgrunden var att regeringen 1992 ombildade Statens hundskola från myndighet till bolag i syfte att få en effektivare företagsform och samtidigt skapa ett öppnare konkurrensläge. Regeringen beslöt senare att privatisera det statliga bolaget Sveriges Hundcenter AB. Företaget, Hundskolan i Sollefteå AB, ägdes från mitten av 1990 av Synskadades Riksförbund via SRF:s företagsgrupp SRF Iris AB.
Statskontoret ansåg att det var oerhört viktigt att regeringen undersökte hur konkurrensvillkoren påverkades för övriga aktörer inom tjänstehundsverksamheten när en statlig eller statsunderstödd privat producent bildas.
Enligt Statskontoret kan staten anses ha avhänt sig viss myndighetsutövning till Synskadades Riksförbund och ger därför bidrag till förbundet för att genomföra uppgifterna. Statskontoret anser att det förhållandet måste regleras i lag så det klart framgår vilka skyldigheter som följer med bidraget till Synskadades Riksförbund. Statskontoret anser vidare att en privat aktör som tagit över viss myndighetsutövning och för detta ändamål får statlig finansiering även ska ha skyldighet att följa lagen om offentlig upphandling. En upphandling som skulle ge utbildningsorganisationer en möjlighet att konkurrera om utbildningen av såväl ledarhundar som rehabhundar och andra assistanshundar.
Enligt Statskontorets utredare ska staten även för assistanshundar, som är en del av marknaden för utbildning av tjänstehundar, skapa konkurensneutrala villkor och stimulera en sund utveckling av marknaden. Synskadades Riksförbund får årligen bidrag från staten till utbildning av ledarhundar. Förbundet har inte sett sig skyldiga att tillämpa lagen om offentlig upphandling. Förbundet funktioner och sammansättning är inte fastställda i lag. Dess styrelse utses inte av staten. Staten synes inte heller ha insyn eller inflytande över de statliga medlens användning. Detta har medfört att förbundet utan upphandling har kunnat anlita sitt eget bolag för att utbilda och leverera assistanshundar. Ett flertal företag och organisationer har därigenom uteslutits från marknaden.
Statskontoret anser i sin rapport att det är självklart att IRIS ska åläggas av staten att följa lagen om offentlig upphandling. Ett upphandlingsförfarande som skulle ge alla marknadens aktörer möjlighet att konkurrera om leverens av ledarhundar, rehabhundar och övriga asistanshundar.
Det är synd att en sådan välformulerad och mycket bra underbyggd rapport inte annat än läggs till handlingarna av sittande regering. Hade regeringen tagit rapporten på allvar hade det fått många konsekvenser och framförallt positiva konsekvenser för såväl ledarhundsutbildningar som service- och signalhundsutbildningen i Sverige. Med ett ramavtal mellan staten och IRIS som reglerar vilken typ av hundar som IRIS åläggs utbilda, samt att de i avtalet förbinds att tillämpa lagen om offentlig upphandling skulle de t.ex vid utbildningar av servicehund vara tvungen att göra ett anbudsförfarande till samtliga företag och organisationer som utbildar servicehundar osv.
Det skulle innebära att alla assistanshundar skulle ges samma möjlighet att få statliga bidrag för sin verksamhet, då IRIS måste följa lagen om offentlig upphandling. Det skulle dessutom betyda en klar ekonomisk vinst för staten då pengarna helt klart skulle räcka till betydligt fler hundar än vad de gör idag. Det är bara att jämföra kostnaderna som de ser ut idag. En servicehunds utbildning kostar  ungefär en tiondel i förhållande till vad IRIS ledarhundar kostar.
Att regeringen inte anammat denna utredning utan så slappt avhänder sig sin myndighetsutövning till en privat aktör som dessutom fungerar som utbildare på en konkurrensutsatt marknad är oerhört alarmerande, och vi på eRBe hundblogg kommer naturligtvis att rota djupare i denna sak och försöka luska ut vad som har hänt med utredarens rapport och varför ingenting skett i sakfrågan.

Hundar  är oerhört viktiga för människor framförallt ur socialt perspektiv, men även psykologiskt och fysiologiskt. Antalet hundar ökar hela tiden. Läste bl.a. en artikel i Aftonbladet häromveckan att antalet ensamhushåll i Stockholm har ökat dramatiskt, samt att många av dessa enmanshushåll skaffar sig hund. Artikeln heter "Min bästa (pojk)vän" och handlar om att hunden för många ensamma kan vara ett substitut för såväl barn som partner.
Att gå såpass långt att man skaffar sig hund istället för pojk- resp. flickvän kanske är att ta i lite väl mycket, men helt klart är att det är oerhört många som väljer detta, då de får en trofast vän, ett pålitligt vänskapsförhållande, daglig motion, en lyssnande samtalspartner med mera. Och hur många gånger kan man säga det om sin partner? :-)
Dessutom är det ju så att hundinnehavet oftast innebär att man går någon form av hundkurs på en hundklubb eller liknande och därmed får en utökad vänskapskrets. Dessutom ger hunden för de allra flesta en känsla av trygghet, vilket även påvisats i undersökningar över skillsmässobarn, där de som hade djur klarat av att hantera skillsmässan bättre än de utan djur.
Att hela 70% av alla hundägare låter sina telningar sova med dem i sängen, visar att vi idag ser hunden som en naturlig del av familjen, och tiden för att ha hund enbart som jaktpartner med mera är förbi.
Hunden ger villkorslös kärlek och har gjort så i tusentals år och nu börjar vi hundägare betala tillbaka genom att visa att kärleken är ömsesidig.
Mer och mer av hundträningen idag bygger på etologiska och inlärningspsykologiska kunskaper, även om det tyvärr finns vissa TV-program i Sverige som än idag släpper fram "hundkunniga" som fortfarande arbetar helt och hållet med gamla förlegade inlärningsmetoder. Som tur är är dessa på utdöende.
Tillsammans med att vi idag vet mer om hur inlärningen hos hunden går till och att ensam-stående idag skaffar hund för att de verkligen älskar hundar, så tror jag att fler och fler människor kommer att få upp ögonen för den etologiskt riktiga inlärningsmetodiken.
Bara det att 70% får sova i sängen trots att dessa "gamla hundkunniga" varnar för just detta för att hunden då skulle ta "kommandot" visar att de flesta av svenska hundägarna genomskådat detta påstående för länge sedan.

Som jag tidigare berättat har jag i och med Assistanshundskampanjen tillskrivit samtliga våra riksdagsledamöter ett mail med sex enkla frågor avseende deras åsikter om service- och signalhundar, och vad de anser om att särskilja olika gruppers rätt till bidrag för assistanshund.
Naturligtvis tillskrev jag även samtliga våra ministrar i regeringen då det även är oerhört intressant att höra var de olika ministrarna står i denna fråga vad avser deras respektive ansvarsområde. Något förvånad blir man över det svar som lämnades av, Leif Pagrotsky, minister för utbildning och kultur, genom sin sekreterare.

___________________________________________________________
Hej Roffe! 
Eftersom Leif Pagrotsky inte är aktiv som riksdagsledamot deltar han inte i några riksdagsomröstningar, och kan därför inte svara på er enkät. Det är inte heller en fråga som ligger inom hans ansvarsområde. Jag önskar er ändå lycka till med er enkät och hoppas att ni får svar från riksdagsledamöterna.

Med vänlig hälsning

Hanna Glensk
____________________________________________________________

Enkäten hade ingenting överhuvudtaget med riksdagsledamöter att göra utan ställde sex raka och enkla frågor om huruvida mottagaren ansåg det vara ett rättvist system där man ger bidrag till en grupp funktionshindrade, medan man låter den andra gruppen själva betala sina kostnader helt ur egen ficka.
Naturligtvis har detta svar föranlett mig att tillskriva ministern igen där jag ifrågasatt hans svar och undrat på vilket sätt detta ej skulle ligga i ministerns ansvarsområde.

Tyvärr verkar det som om vår digitala namninsamling ibland inte fungerar, vilket är lite tråkigt. Av denna anledning samt att alla inte har tillgång till Internet har vi nu gjort en PDF-fil som Ni kan ladda ner där det finns plats för 15 namn. Vi vore oerhört tacksamma om Ni hjälpte oss att ladda hem denna och lägga ut på de ställen där det kan tänkas finnas personer som vill skriva under, såsom t.ex. hundklubbar, veterinärer, djurbutiker etc.
Tillsammans kan vi förändra denna fullkomligt orimliga orättvisa, genom att påverka våra politiker i riksdagen. Tveka inte att skriva till Era riksdagsledamöter och fråga om de kommer att stödja de två motioner nr. 340 och 456. Detta kan vara oerhört intressant att veta var våra riksdagsledamöter själva står i dessa frågor istället för att som brukligt är inom politiken bara hänvisa till de ansvariga för handikappfrågor inom partiet.
KRÄV helt enkelt ett personligt ställningstagande från riksdagsledamöterna, vad gäller deras syn på att bidragen skiljer från assistanshund till assistanshund? Hur de menar att det är ett rättvist system att inte alla utbildningar till assistanshundar ges samma bidrag. 
Jag har idag själv tillskrivit samtliga riksdagens ledamöter där jag bett dem svara på just dessa frågor och jag kommer naturligtvis att redovisa alla resultat jag får här på bloggen.

//eRBe

Ladda ner här >>>>>

Tack på förhand

Nyligen kunde man i Expressens nätupplaga läsa att "Polisen säljer 22 chihuahuor på Blocket", och jag tyckte det var lite lagom att skriva om en söndag. Inte så allvarligt, lite komiskt, men ändå ganska upprörande om man tänker efter lite extra.
Under i stort sett hela året har det i tidning efter tidning, månad efter månad kommit rapporter om hur oseriösa hundhandlare annonserar ut smuggelhundar på Internet och då framförallt på Blocket. Polismyndigheterna har vid ett flertal tillfällen under året gått ut med varningar om oseriös hundhandel på Internet. Att samtidigt själva gå ut på Blocket och annonsera ut 22 chihuahuor omhändertagna pga vanvård rimmar lite illa med alla varningar.
Som tur var uppmärksammades annonsen av många som reagerade på den bl.a reagerade Föreningen Djurens Rätt, varpå annonsen försvann på Blocket ganka snabbt. Men för att Ni läsare ska veta vad jag pratar om så såg annonsen ut så här:
---------------------------------------------------------------------------------------
Chihuahua hundar 22st
Detta är en annons från ett företag

Insänd av Polismyndigheten i Skåne. 03 nov, 15:43. Ta bort, ändra, förnya annonsen

Säljes för Polismyndigheten i Skåne.
Hundarna är omhändertagna av polismyndigheten.
7st hanar och 15st tikar,både lång-och korthåriga,olika åldrar från 7månader till 11år, några med stamtavla.
Vacc,chipmärkta och veterinärbesiktigade.
Pris:diskuteras för varje hund men ingen under 4000kr.
Tel:070-xxxxxxx Vivianne
--------------------------------------------------------------------------------------
När man ringde det angivna telefonnumret svarade kvinnan som presenterade sig med "Vivianne, Polismyndigheten" och enligt polisens informationsdirektör får det inte vara så, och han menar att kvinnan har utgett sig för att vara någon annan än hon är.
Att det idag förekommer mycket insmugglade hundar är ett gissel som pågått länge och det är egentligen otroligt att det finns så många hundköpare som köper hundar av dessa utan att kontrollera var hundarna kommer från etc.
Innan man köper hund bör man kontrollera med t.ex. SKK vad som ska ingå vid ett hundköp och vad man bör tänka på inför hundköpet vad avser vaccinationer, köpebevis, registreringsbevis med mera. Då slipper man köpa "grisen i säcken" och kanske få en hund som är sjuk eller än värre så illa däran att hunden dör efter ett par veckor så som skett i ett antal fall.
Positivt är att detta nu börjar uppmärksammas av andra medier än bara tidningarna, som det tyvärr verkar, många inte läser, eftersom denna handel kan fortgå. Bland annat ska programmet "Kalla fakta" den 21 november handla om just "Smuggelhundar och deras bakgund". Det är ett program som trots allt ses av väldigt många människor och vi kan bara hoppas att inslaget är seriöst och att fler får upp ögonen på detta problem, att fler potentiella hundköpare lär sig vad de kan kräva av den som säljer hunden.
Missa inte det programmet om du går i hundköpartankar.

Egentligen hade jag tänkt lördagar och söndagar vara en "åsiktsfri" dag i bloggen, då jag mer skulle använda dessa dagars bloggande till en uppmaning till mina läsare att skicka in material och tidningsklipp som handlar om hund, dvs allt från, positiva rapporter om olika försök där man använt hunden inom vården, likväl som rapporter och historier med mera som skulle kunna föranleda en eller flera artiklar på bloggen.
Tyvärr sprack mina intentioner om detta då jag i tidningen Folket lästte två artiklar "Karin får inte ha hund eller röka i sitt hem" den 29/10 samt "Hemtjänsten ville inte rasta hundarna" den 1/11.
Artikeln handlar om en pensionär på 78 år som har en liten hund på 10 år. Hon går själv ut med hunden, så det är ingenting som hemtjänstpersonalen överhuvudtaget behöver bekymra sig om. Dessutom är Karins hund lite rädd för dammsugaren varför alltid går ut med en promenad med sin hund då hemtjänstpersonalen kommer. Av naturliga skäl blir Karin illa berörd på grund av oron över att inte få göra som hon vill i sitt eget hem. Att Karin har hemtjänst beror på sviterna efter en stroke. Enligt Ingrid Skeppstedt, ordförande i Flens kommuns socialnämnd är det inte förbjudet att ha husdjur hemma och att man borde kunna lösa problemet med att viss personal kan vara allergisk mot hund på annat sätt än att som i detta fall förbjuda "vårdtagaren" att ha hund.
Att få ha hunden kvar är ju enligt ett flertal forskningsrapporter något oerhört viktigt för äldre bland annat i en forskningsrapport om forskning som genomförts vid psykologiska fakulteten på Warwicks Universitet, i England av June McNicholas och Glyn M. Collis.
Deras forskning påvisade att djur är bland de viktigaste relationerna i livets slut och att sällskapsdjur betydde väldigt mycket för äldre människor.
En klar majoritet av de äldre nämnde ett djur som svar på frågan vilka tio individer som betyder mest för dem.  Personerna som deltog i forskningen fick nämna de tio relationer som var allra viktigast för dem. Som svar på frågan nämnde 98 procent av de äldre ett sällskapsdjur.  Forskningen belyste också vilken roll djuret spelade för sin ägare. De äldre uppgav att djuren hade flera positiva roller för dem;  45 procent ser djur som ett sätt att lindra känslan av ensamhet och 45 procent av de äldre uppgav att djuret gav dem känsla av pålitligt vänskapsförhållande. Av de vuxna uppgavs att djur är en möjlighet till omvårdnad. Den känslan delades 65 procent av de äldre. Det var främst katter och hundar som nämndes som den viktigaste relationen, men arterna fyller olika behov hos sina ägare. Hundägarna uppgav att hundarna främst gav dem möjlighet till omvårdnad, medan kattägarna uppgav att katterna främst gav dem stärkt självkänsla.  – Forskningsresultatet är ett av många exempel som visar att sällskapsdjuren har mycket stor betydelse för människors livskvalitet och psykiska hälsa. 57 personer deltog i undersökningen och samtliga var djurägare.
Att som Flens kommun mot detta faktum, förbjuda "hemtjänsttagare" är inte bara inhumant utan talar emot all forskning på området, som påvisar hundens betydelse för äldre människor. Det finns även forskning som påvisar att människor med hundar mer sällan går till läkare än de som inte har hund, vilket sammantaget ger en besparing för såväl den enskilde individen som samhället.
Naturligtvis har det inte gått att nå de ansvariga för beslutet, dvs Områdeschef Margareta Andersson och Eila Blom då dessa var på tjänsteärende. Dock har jag naturligtvis tillskrivit dem angående detta och hoppas kunna redogöra för deras svar här så fort jag fått dem. För de som känner sig hugade kan jag nämna att deras mailadresser är margareta.andersson@flen.se samt eila.blom@flen.se och jag tror inte det skulle skada med fler mail från oss läsare.
I nästa artikel försöker avdelningschefen för Flens kommuns äldre- och handikappomsorg Eva-Lotta Lindskog sig på ett försök att släta över det hela med att det skulle vara en "kommunikation som gått snett". Och nog kan man hålla med om att det måste vara ett otroligt fel i den interna kommunikationen om dess avdelningsansvariga och dess områdesansvariga inte vet vilka regler som gäller och vad kommunens egna ordförande i socialnämnden anser om hundförbudet.
Vad det handlar om i detta fall är högsta graden av överförmynderi.
Självklart vill jag även använda lördagens blogg till det jag hade tänkt och uppmanar därför mina läsare att, om de ser en intressant artikel i likhet med de ovan, eller har annat de vill delge som har med hundar inom vården skickar det till mig på blogg@erbe.se.