eRBe-bloggen

Satt igår och lyssnade på Statsminister Göran Perssons Första Majtal där han så vackert talade om hur vi håller ihop i Sverige. Hur vi stöttar varandra då sjukdomen slår till, hur alla i Sverige ska vara med, hur bra Sverige är på att ta hand om sina gamla, rörelsehindrade och barn, hur alla i Sverige tack vare Socialdemokraterna är med och skapar Sverige, hur alla människor i ett Socialdemokratiskt Sverige har lika värde.

Jag undrar hur det rimmar med verkligheten då rörelsehindrade inte har samma rätt till bidrag för sin assistanshund som den blinde har för sin assistanshund. Ledarhundarna får årligen ett bidrag som skulle göra att det kunde utbildas fler service- och signalhundar på ett år än det finns kö till utbildningen. Vore inte det en rättighet! Är inte det en gemensam skyldighet?

En rörelsehindad som får en servicehund - ges betydande mycket större möjlighet att vara delaktig i samhället. Tack vare hundens kapacitet och att den alltid finns tillgänglig, kan den rörelsehindrade utan assistenter ta sig fram i samhället på såväl kulturella som sociala inrättningar. Detta innebär förutom en stor skillnad rent socialt för den rörelsehindarde även en socioekonomisk vinst för Sverige. Vi skulle spara enorma summor, då det skulle innebära att den rörelsehindrade behöver färre assistenter under färre timmar på dygnet, dels skulle det innebära lägre kostnader för vården, då det i undersökningar visat sig att vårdkostnaderna för personer med hund ligger ungefär 10000:- lägre per år.

Enligt Göran Persson är "Sverige ett land där man kan känna trygghet, ett land där vi håller ihop, ingen lämnas ensam, alla ska vara med, människor känner sig inte utsatta och lämnade ensamma. Tryggheten blir på det sättet den starkaste kraften för ekonomisk utveckling i ett modernt samhälle. Det är tryggheten vi socialdemokrater förknippas med, och det är jag oerhört stolt över."

Visst, det är vackra ord, det är stora ord, och det låter så otroligt bra, det enda tråkiga är att det inte gäller alla, utan endast de som är så friska att de har ork att bråka då de är sjuka. Det är synd att inte G.P i tryggheten lägger in tryggheten för den rörelsehindrade att ha en servicehund. Tryggheten att veta att man alltid på dygnets alla timmar har någon som kan hjälpa en att hämta saker, larma om man ramlar ur rullstolen, med mera. Den tryggheten vill inte socialdemokraterna ge Sveriges alla rörelsehindrade som skulle få ett mycket bättre socialt liv om de kunde få bidrag till en servicehund.

Därför kräver vi på eRBe hundblogg att alla assistanshundar ska ha rätt till samma bidrag - samma regler ska gälla vare sig man är blind, döv eller rörelsehindrad. Istället för idag att man ska få bidrag för tillgängliga hjälpmedel, bör man få bidrag för det hjälpmedel som bäst skulle hjälpa till att få ett bättre socialt liv.

Det är lätt för G.P att tala om alla människors lika värde, desto svårare verkar han ha för att realisera detta genom ett så enkelt beslut som att även ge service- och signalhundar samma bidragsmöjligheter som han redan gett ledarhundar.

Stå för dina ord Göran!