Koppeltvång?
Med anledning av alla de insändar om koppeltvång och problem med lösspringande hundar som varit aktuella under april/maj i de flesta Sörmländska dagstidningarna, vill vi på eRBe Hundblogg komma med följande kommentar:
En hund har både ett behov och en rättighet att få röra sig fritt. I relation till människan är hundens naturliga gång mycket snabbare och effektivare. Ska man kunna hänga med en av större storlek som sträcker ut i trav, måste man springa eller cykla för att ha en chans att hinna med. Men tyvärr är det så att alltför få hundar får möjlighet till att sträcka ut i trav, då vi hämmar hundens naturliga gång med kopplet. Farten bromsas upp av oss, då vi är mycket långsammare.
En hund har även ett behov av att nosa på olika lukter för att vara orienterad om vad som händer i dess omgivning, precis som vi människor behöver läsa tidningen för att vi ska veta vad som hänt i vår omvärld. Lukterna är helt enkelt hundens "skrift" och varje enskild lukt ger hunden information om vad som hänt, eller vem som gått just här. Att stanna och lukta ordentligt är hundens sätt att "läsa tidningen". Men även här hämmar kopplet hunden genom att vi är alltför otåliga, och drar hunden med oss, då vi tycker det är tråkigt när hunden stannar och luktar på en lyktstolpe eller dyl.
Tyvärr är det så att vi med kopplet hämmar hunden, vilket gör att den enda kontakten mellan hund och hundägare är kopplet. Detta beror till stor del på vårt "koppeltvång". Egentligen borde det i stället vara koppelförbud under hundens första levnadsår. Om man jämför med andra länder där sådant som "koppeltvång" inte finns, hur fungerar det då där? Jo, där springer hundarna lösa och följer med sina hussar och mattar, att jaga motionärer eller cyklister förekommer inte alls. Detta beror på att de får utlopp för sin energi genom att de är fria att röra sig på ett sätt som är naturligt för dem.
Hur ska vi då kunna nå samma fina resultat med våra "koppelhundar" här i Sverige. Jo, det kan vi bara nå genom en bättre kontakt mellan förare och hund.
Mellan den 1 mars och den 20 augusti får hunden enligt jaktstadgan "inte löpa lös i skog och mark". Detta innebär i sig inte koppeltvång utan snarare kontakttvång. Om man har en sådan kontakt med sin hund att den inte jagar, och att den ständigt finns i närheten av husse eller matte kan man ha den lös under promenaden. Men om man däremot inte har det, ja då måste hunden vara kopplad.
Här har man som hundägare ett ansvar för att träna kontakten och lydnaden på sin hund. Det är inte lätt att vara hundägare, vi slits ständigt mellan hundens behov av att få vara lös och samhällets krav på "koppeltvång".
Endast genom en ordentlig lösträning kan vi tillfredsställa bägge dessa krav, vilket kan ge våra hundar större frihet, och göra dem till lyckliga hundar.
Vad beror det på att så många hänger upp sig på kopplet? Varför använder man inte rösten och kroppen som kommunikationsmedel? Varför låter man kopplet ta över?
Den största anledningen till detta kan vara att valpköparen överallt möts av vikten att lära sin valp att gå i koppel och att få den rumsren.
Att träna lösträning med hjälp av kontaktövningar är inte så svårt som det kan tyckas: Valpen har en inneboende lust att följa dig vad som än händer. Att fånga valpens intresse är mycket lättare än att fånga unghundens, därför är det viktigt att börja tidigt.
Valpen är oftast efterlängtad, och då vi inte vill att något ska hända den, sätter vi på den koppel, så att inget ont ska hända. Och visst har cirkusakrobaten samma inställning då han använder skyddsnät, med den skillnaden att han räknar med att det inte ska behövas. Samma inställning måste vi som hundägare ha till kopplet. Hunden ska följa oss därför att det är roligt, inte därför att kopplet tvingar den att följa med.
Om du använder dig av rösten och kroppen får du ett språk mellan dig och hunden som fungerar även då den är lös. Kräv att hunden är uppmärksam på dig, låt honom få veta hur duktig han är då han lyckas. Hur vanligt är det inte att vi hundägare, då hunden kommer och tar "spontankontakt" med oss då vi sitter och tittar på TV, skickar honom på plats i stället för att uppmuntra honom.
Med detta vill vi ha sagt att du som "ledare" för din hund måste agera på ett sådant sätt som hunden förväntar sig av en "ledare". Du ska vara den som tar initiativ till aktivitet m.m.
Ökar man kontakten och sitt ledarskap får man en hund som är villig att följa sin ledare i vått och torrt.
Att leda sin hund enbart via kopplet är "latmansdressyr", alltför vanligt och framförallt hämmande för hunden.
Ett bra tips till våra kommunpolitiker runt om i Södermanlands Län för att tillgodose såväl hundens behov som behovet för hundrädda att ha rätt att kunna gå i skogen utan att bli "påflugen" av en ouppfostrad hund vore att på lämpliga platser skapa stora hundrstningsinhägnader om 2-3000 kvm där de som har hundar som inte har kontaktlydnaden ännu har en möjlighet att träna sin hund i lösträning och kontakt utan att störa andra skogsflanörer.
En hund har både ett behov och en rättighet att få röra sig fritt. I relation till människan är hundens naturliga gång mycket snabbare och effektivare. Ska man kunna hänga med en av större storlek som sträcker ut i trav, måste man springa eller cykla för att ha en chans att hinna med. Men tyvärr är det så att alltför få hundar får möjlighet till att sträcka ut i trav, då vi hämmar hundens naturliga gång med kopplet. Farten bromsas upp av oss, då vi är mycket långsammare.
En hund har även ett behov av att nosa på olika lukter för att vara orienterad om vad som händer i dess omgivning, precis som vi människor behöver läsa tidningen för att vi ska veta vad som hänt i vår omvärld. Lukterna är helt enkelt hundens "skrift" och varje enskild lukt ger hunden information om vad som hänt, eller vem som gått just här. Att stanna och lukta ordentligt är hundens sätt att "läsa tidningen". Men även här hämmar kopplet hunden genom att vi är alltför otåliga, och drar hunden med oss, då vi tycker det är tråkigt när hunden stannar och luktar på en lyktstolpe eller dyl.
Tyvärr är det så att vi med kopplet hämmar hunden, vilket gör att den enda kontakten mellan hund och hundägare är kopplet. Detta beror till stor del på vårt "koppeltvång". Egentligen borde det i stället vara koppelförbud under hundens första levnadsår. Om man jämför med andra länder där sådant som "koppeltvång" inte finns, hur fungerar det då där? Jo, där springer hundarna lösa och följer med sina hussar och mattar, att jaga motionärer eller cyklister förekommer inte alls. Detta beror på att de får utlopp för sin energi genom att de är fria att röra sig på ett sätt som är naturligt för dem.
Hur ska vi då kunna nå samma fina resultat med våra "koppelhundar" här i Sverige. Jo, det kan vi bara nå genom en bättre kontakt mellan förare och hund.
Mellan den 1 mars och den 20 augusti får hunden enligt jaktstadgan "inte löpa lös i skog och mark". Detta innebär i sig inte koppeltvång utan snarare kontakttvång. Om man har en sådan kontakt med sin hund att den inte jagar, och att den ständigt finns i närheten av husse eller matte kan man ha den lös under promenaden. Men om man däremot inte har det, ja då måste hunden vara kopplad.
Här har man som hundägare ett ansvar för att träna kontakten och lydnaden på sin hund. Det är inte lätt att vara hundägare, vi slits ständigt mellan hundens behov av att få vara lös och samhällets krav på "koppeltvång".
Endast genom en ordentlig lösträning kan vi tillfredsställa bägge dessa krav, vilket kan ge våra hundar större frihet, och göra dem till lyckliga hundar.
Vad beror det på att så många hänger upp sig på kopplet? Varför använder man inte rösten och kroppen som kommunikationsmedel? Varför låter man kopplet ta över?
Den största anledningen till detta kan vara att valpköparen överallt möts av vikten att lära sin valp att gå i koppel och att få den rumsren.
Att träna lösträning med hjälp av kontaktövningar är inte så svårt som det kan tyckas: Valpen har en inneboende lust att följa dig vad som än händer. Att fånga valpens intresse är mycket lättare än att fånga unghundens, därför är det viktigt att börja tidigt.
Valpen är oftast efterlängtad, och då vi inte vill att något ska hända den, sätter vi på den koppel, så att inget ont ska hända. Och visst har cirkusakrobaten samma inställning då han använder skyddsnät, med den skillnaden att han räknar med att det inte ska behövas. Samma inställning måste vi som hundägare ha till kopplet. Hunden ska följa oss därför att det är roligt, inte därför att kopplet tvingar den att följa med.
Om du använder dig av rösten och kroppen får du ett språk mellan dig och hunden som fungerar även då den är lös. Kräv att hunden är uppmärksam på dig, låt honom få veta hur duktig han är då han lyckas. Hur vanligt är det inte att vi hundägare, då hunden kommer och tar "spontankontakt" med oss då vi sitter och tittar på TV, skickar honom på plats i stället för att uppmuntra honom.
Med detta vill vi ha sagt att du som "ledare" för din hund måste agera på ett sådant sätt som hunden förväntar sig av en "ledare". Du ska vara den som tar initiativ till aktivitet m.m.
Ökar man kontakten och sitt ledarskap får man en hund som är villig att följa sin ledare i vått och torrt.
Att leda sin hund enbart via kopplet är "latmansdressyr", alltför vanligt och framförallt hämmande för hunden.
Ett bra tips till våra kommunpolitiker runt om i Södermanlands Län för att tillgodose såväl hundens behov som behovet för hundrädda att ha rätt att kunna gå i skogen utan att bli "påflugen" av en ouppfostrad hund vore att på lämpliga platser skapa stora hundrstningsinhägnader om 2-3000 kvm där de som har hundar som inte har kontaktlydnaden ännu har en möjlighet att träna sin hund i lösträning och kontakt utan att störa andra skogsflanörer.
Kommentarer
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg: