eRBe-bloggen

Många, många har nu hört av sig såväl via bloggen som via mail, telefon, sms med mera för att fråga vad det är som händer i mitt liv eftersom jag slutat blogga om hundar. Nu är det inte så att jag helt och hållet har slutat att blogga och jag kommer att ta upp mitt hundbloggande då jag fått lite krafter åter.

På frågan vad som hänt kan man ta det i en enda enkel mening som jag tycker stämmer in ganska bra på mig: "Liver är det som händer då du planerar annat"

I början av augusti, dvs för ganska exakt fyra månader idag, så förändrades mitt liv helt och hållet genom att jag blev knivstucken inte mindre än 7 gånger varav ett i benen och de övriga i ryggen. Så först vart det en längre sjukhusvistelse med lungdränage och en längre tids sjukskrivning. Efter en månad försökte jag mig på att trots allt börja arbeta igen. Arbetade oavbrutet i 2 månader, varpå verkligheten kom i kapp mig. Dels pga att sambon inte längre fanns vid min sida utan jag vart tvungen att byta arbete för att kunna vara hemma hos sonen på kvällar etc. eftersom tidigare arbete innebar lång veckovis bortavaro från hemmet, vilket ej gick med en 11-årig son hemma.

Trots detta ansågs det av berörda att jag arbetade för mycket och lät 11-åringen få alltför mycket ansvar och klara sig själv då jag arbetade kväll till 22. Därav blev det en jourplacering, vilket självklart inte gjorde mitt mående särskilt mycket bättre. Pga att jag dessutom vart själv så gick det ej längre att behålla mina älskade djur. Så nu sitter jag hemma i det som skulle vara ett gemensamt hem som vi flyttade till i slutet av mars -08. Sitter ensam med en 120kvm stor fyrarummare. 

Trots att jag hatar att sitta i lägenheten i ensamheten så är det ännu värre att gå ut. Idag var jag och handlade och får oftast panikatacker bara jag ska lämna lägenheten. Att då åka o storhandla visade sig vara ett strå för mycket. Trots en gedigen inköpslista så hade jag knappast köpt någonting alls av det som stod på den utan jag kom hem med 10pkt korv och 25pkt  nudlar, så är nog tur jag fortfarande har lite mat i frysen, samt att jag orkar ta mig till jobbet så att jag åtminstone äter under lunchen.

Kommer så personligt som möjligt för min egen del att skriva så personligt och mycket jag bara orkar och hinner i bloggen, utan att kanske gå in på specifika detaljer, men det kanske kommer det också så småningom.