Skön hundpromenad
Aldrig tidigare funderat över hur trevligt det kan vara gå ut med en äldre hund tillsammans med en valp. Nu har jag gjort detta vid ett antal tillfällen och nästan varje dag hör jag någon säga "gud vad gullig" och självklart suger jag i mig och tackar vederbörande med ett "Tack, hoppas du tycker om hundarna också".
Det brukar resultera i en hel del fnitter och glada leenden, och det finns ju inget trevligare än att kunna bjuda på ett leende eller ett gott skratt, så det kommer jag fortsätta med. Ska även försöka skriva lite mer om valpens framsteg här i världen, men tiden har svårt räcka til.
Gör hundrastning/passning till hushållsnära tjänst
Den här namninsamlingen stöder vi på Erbe hundblogg mer än gärna!
Med tanke på att möjlighet finns för avdrag för barnpassning och även för "hjälparbete av personlig art" då även " ledsagning vid dagliga promenader " för t.ex. äldre borde samma möjlighet finnas vad betr. hundägande hushåll.
På Skatteverkets hemsida finns följande att läsa ”Passning av husdjur ger inte rätt till skattereduktion oavsett om passningen sker i bostaden eller inte.”
År 2004 fanns 950.000 hundar i Sverige enl. Manimalisrapporten 2005 (se www.manimalis.se) som grundar sig på undersökningar gjorda av bl.a. Svenska Kennelklubben och Sveriges Lantbruksuniversitet. Det innebär att vart femte hushåll har hund.
Hundägare har samma problem som barnfamiljer med att behöva hjälp med t.ex. hundrastning/-passning, utfodring av hund i hemmet etc? Varför ska grannen med barn eller en äldre släkting få avdrag för sina kostnader för passning alt. dagliga promenader medan hundägaren bredvid inte får det för sin hund? Båda har definitivt behov av hjälp men hundägande hushåll har tydligt diskriminerats med denna gränsdragning.
Det finns en enorm svart marknad för yrken som hundrastare, dagmattar mm och ett fåtal som har detta som ”vit” verksamhet. Efterfrågan på hjälp av dessa yrkesgrupper är mycket stor. Precis som man har gjort inom städyrkena, varför inte rensa upp den stora svarta marknad som finns och skapa bättre lönsamhet för de som jobbar ”vitt”? Låt oss seriösa företagare slippa konkurrera med svart arbetskraft och ge hundägare möjlighet att anlita oss ”vitt".
Vi kräver nu att hundar, och även andra husdjur, ska räknas in i hushållen och att ägare till dessa, helt självklart, ska ha möjlighet till avdrag för hushållsnära tjänster vad beträffar hjälp med rastning/passning av sina djur precis som t.ex. barnfamiljer har rätt till avdrag för barnpassning o.dyl. Vi accepterar inte att man gör skillnad på barnfamiljer/familjer med äldre och hund-/djurfamiljer.
Gör som vi . Skriv under >>>>
Så blev hund och varg olika
– Det var säkerligen det första man avlade på redan för 10 000–15 000 år sedan, säger Johan Beck-Friis på Sveriges Veterinärförbund.
När de första hundarna/vargarna såg dagens ljus var det förmodligen självklart att de som var mest lätthanterliga och gjorde som människa ville också blev uppskattade och fick vara kvar. Hundar som inte fungerade togs bort.
Hunden lik människan
– Det är ganska naturligt egentligen. Det här skedde förmodligen omedvetet redan på stenåldern, innan människan ens uppfunnit ordet avel, konstaterar Johan Beck-Friis.
För att uttrycka saken enkelt: Hunden har i vissa avseenden blivit mer lik människan än varg. Precis som människobarn är hundarna intensivt inriktade på att tolka den vuxna människans förehavanden och göra rätt – en förmåga som inte vargen har.
– Hundar är otroliga på att läsa människans förehavanden. Ofta är problemet snarare att människor klarar inte av att läsa och förstå hundarna. Då uppstår ofta bekymmer.
Beteendet avgörande skillnad
Via experiment kan forskarna se att det finns grundläggande och fundamentala skillnader i hundar och vargars beteende. Och det ses allt mer som ett tecken på att en del av vargens gener helt enkelt avlats bort.
Men det finns också andra saker som tyder på att hund och varg avlägsnat sig mycket långt från varandra genetiskt. Till exempel verkar de inte återta sin vargskepnad om de får leva under naturliga förhållanden i frihet under lång tid.
I praktiskt taget alla andra sammanhang brukar en avlad djur- eller växtart efter ett antal generationer återgå till sitt ursprung om de åter hamnar i i frihet. Men det verkar inte ske med hundarna. De fortsätter att vistas i människans utkanter och leva på avfall. Exempel på det finns över hela världen.
Lever sida vid sida
För bara några månader sedan kunde Jakt &ägare skriva om en italiensk studie av varg och vildhundar som visar att hund- respektive vargflockar lever i samma områden, men utan att beblanda sig med varandra.
I en TT-intervju nyligen uttalade sig Lars Werdelin, paleontolog och rovdjursexpert på Riksmuseet i Stockholm, om hundens släktskap med vargen:
– Det kan mycket väl vara så att människan avlat bort vissa genvarianter som gör vargen till varg. Enligt min uppfattning är inte hund och varg samma art. De skiljer sig åt för mycket vad gäller beteende och utseende, det vill säga de kriterier vi använder oss av för att definiera arter, sade Werdelin till TT.
Eget artnamn?
Kanske borde alltså varg och hund få separat artstatus, Canis lupus respektive Canis familiaris.
Men trots det vill ändå Johan Beck-Friis påminna om likheterna mellan hund och varg – inte minst för att förstå hundens fysik.
En fundamental likhet är att hund och varg kan para sig och få fertila valpar. Det kan till exempel jämföras med åsna och häst, som förvisso kan para sig och få avkomma, men avkomman blir sterila mulåsnor.
Avelns avarter
– Man kan nog säga att det här i hög grad är ett intressant teoretiskt resonemang, säger Beck-Friis.
– Det kan vara nyttigt att reflektera över hur långt vi har drivit aveln, inte minst när vi har att göra med avarter som skapar lidande hundar med krämpor och andningsproblem, något som Svenska Veterinärförbundet försöker stävja tillsammans med Kennelklubben.
Skillnader mellan hundar
Och det förekommer som bekant också stora skillnader mellan hundarna.
De mest varglika bedömer Beck-Friis är till exempel draghundar eller flera av jakthundarna – alltså sådana där utseendet är underordnat funktionen och förmågan att klara av hårda förhållanden.
Något att ta efter i Sverige?
Vinetiketter ska stoppa kamphundar i Kalifornien!
Kamphundstävlingar har blivit ett problem på många håll i USA. I januari konfiskerades hundarna hos Michael Vick som var en känd arrangör av kamphundstävlingar. Han fick själv tio års fängelse och hundarna hamnade hos \"Best Friends\" – en organisation som tar hand om bland annat pitbullterrier för att göra dem mer vänligt sinnade.
Organisation har sedan gjort ett samarbete med Carivintas Winery i Kalifornien. Vinfirman har nu skapat en vinklubb för hundälskare med etiketter på några av kamphundarna. Hela serien består av 22 olika etiketter med namnet ”Vicktory Dog\".
Genom att köpa vinet går tio procent av priset till Best Friends kampanj mot kamphundstävlingar i hela USA, rapporterar vinavisen.dk.
Det vore något om någon svensk sprit eller vintillverkare hjälpte till att sponsra någon hundorganisation på samma sätt.
Konferens om Unghund/Hundproblem
Nedanstående tipsar vi gärna om:
IMMI Branschorganisation inbjuder alla intresserade till konferens vid natursköna Kolmården. Med inbjudna föreläsare ska vi behandla ämnet Unghund/Hundproblem genom frågeställningar såsom;
Din förväntan på unghunden och vad är busfasoner?
Varför omplaceras så många unghundar? Vad avgör en lyckad omplacering? Hur bedöms skillnaden mellan farliga hundar och vad som är busfasoner? Vad händer hjärnan vid könsmognad? Slyngelfasoner ur etologisk synvinkel. Vad händer i kroppen när valpen blir unghund. Hur påverkar smärta aggressivitet?
Smarta lösningar för impulskontroll och hög socialkompetens hos den unga hunden!
Föreläsare är;
Yrsa F Görnerup, Hundpsykolog och Coach
Ulrika Ek, Hundstallet
Leif Karlsson, Hundförare och polis
Kerstin Malm, Etolog
Stefan Rosén, Cert Fysioterapeut
Datum: 17 oktober 2009
Tid: 09:00-18:00
Plats: Vildmarkshotellet Kolmården
Avgift: Konferens 1 000 kr. I avgiften ingår fika och lättare lunch
Rabatt: Person som bokar 3 platser vid ett tillfälle betalar 2 000 kr.
ANMÄLAN / INFORMATION
Anmälan till Elisabeth Lejerdahl via mail till kansli@immi.nu eller telefon 08 - 559 265 40
Djurägares lagliga rätt till journaler.
För djurägare saknas det idag tydliga lagar och regler för vad som gäller kring journalföring och rätten till journalen för sitt djur. Det måste till en tvingande lag som måste gälla samtliga veterinärer om att varje djurägare och/eller inlämnare skall ha omedelbar rätt till kopia på djurets journal.
Som djurägare är man idag skyddslös om man misstänker att något har gått fel i djurets vård. Eller om man bara vil ta del av den vård djuret får/fått. Djurägare måste ha laglig rätt att få journalkopia på plats om så begärs. Journalen är en mycket viktig tillgång om en djurägare står inför en ev. anmälan till veterinära ansvarsnämnden.
Det har förekommit flertalet gånger att man ändrat i journaler i efterhand när grova fel gjorts. Detts måste motarbetas. Rätten till journalkopia skall vara helt oberoende av debitering och betalning. Vi måste kunna få full insyn i vad vi faktiskt debiterats för. Detta är i synnerhet angeläget vid dyrare vårdinsatser.
Det måste även finnas tydligare regler för hur en journal skall föras och när den skall skrivas under. Skall detta ske för var dag eller på vårdperiodens sista dag? Idag vet varken Jordbruksverket, Veterinära Ansvarsnämnden eller Sveriges veterinärförbund exakt vad som gäller.
Det finns flertalet lagar som skyddar våra djur och reglerar vår djurhållning. Men det måste även finnas lagar som skyddar oss djurägare. Visa ditt stöd och skriv under.
Namninsamlingen kommer bifogas med förslag till motion och skickas till en eller flera riksdagsledamöter under den allmänna motionstid som pågår nu och två veckor framöver.
Skriv under du oxå
Djurpoliser till Sverige! (SPCA Sweden)
Om djuren hade haft sina egna aspiranter och bilar så hade dem nog skickat djurpolisen på oss när vi är ute och jagar dem med skarpladdade vapen i skogen, men nu har dem ju inte det, som tur är kanske man ska säga, behöver ju knappast ha fler rullande avgasspyende bilar i Sverige som bara det skadar/dödar djuren en hel del.
Men när människan beslutar sig för att ge sig på sitt husdjur, känner att dem inte vill ha kvar sitt djur, vad händer då? Ska man låta ägaren slå ihjäl sin hund eller låta den springa lös bara för att ingen vill veta av den och som slutligen slutar med ett påkört djur.
Eftersom att det finns SPCA i Houston, Sydafrika, Singapore så tycker väl fler att vi bör ha en i Sverige också. Gå med i gruppen Djurpoliser till Sverige! (SPCA Sweden) på Facebook och stöd djuren i våra samhällen, invitera alla du känner för ju större gruppen blir desto bättre, kan den påverka våra politiker.
Det är dags för ändring i samhället, så låt djuren prata med Eskil och Marit genom oss, låt dem få sina peacekeepers dem också.
Gå med, skriv på, bjud in:
http://www.facebook.com/profile.php?id=615216530#/group.php?gid=246099485244
Vill ni att djurpoliser införs i Sverige? Skriv då på nedanstående namninsamling så vi får fler röster och förhoppningsvis kan få Eskil Erlandsson och Folkpartiets Marit Paulsen att ta tag i deras djurpolissnackande.
http://upprop.nu/TTEE och http://www.namninsamling.com/SPCA