Nu är det snart Nyår
Fyrverkerierna i Sverige blir allt mer omfattande, förr användes några få fyrverkeripjäser under en kortare tid på de stora helgerna som nyårsafton, påsk, och valborg, men nu lever vi nästan i ett krigstillstånd flera veckor före och efter helgerna. Fyrverkeriet har helt enkelt blivit ett vanligt sätt att uttrycka sitt firande, och naturligtvis måste vi få fira våra storhelger. Vad jag önskar är att man tar större hänsyn till våra skotträdda hundar och därmed begränsar sitt smällande till kl. 21.00 - 01.00 på själva nyårsafton. Förhoppningsvis kan denna artikel även påtala att alla hundar löper risken att bli skotträdda och att kunskapen om detta kan vara till hjälp för dig som är hundägare.
Hundar, likväl som de flesta däggdjur har en reaktionsberedskap mot starka upplevelser, vilket är en viktig del i deras överlevnadsskydd. Det skulle vara mycket oroande om det inte vore på det sättet! Flertalet av de hundar som är skotträdda är även rädda för åska, medan det finns hundar som bara reagerar på plötsliga smällar. En knall, en smällare eller ett skott är för en hund alltid ett ljud som kommer plötsligt och utan förvarning, en hund kan aldrig förstå eller förbereda sig för en smäll så som vi människor kan göra då vi t ex ser en nål närma sig en ballong.
Hundar har även en naturlig känslighet för sådana rörelser som kommer ovanifrån. Det är t ex vanligt att hundar reagerar för luftballongsuppstigningar. Den här rädslan har även den troligtvis ett överlevnadsvärde för hundar och finns nedärvd från stamfadern vargen, det gällde att akta sig för rovfåglar som alltid kom ovanifrån och därmed utgjorde ett hot mot vargvalparna.
Alla hundar, liksom alla människor, ärver en viss reaktionsnivå för saker och ting som händer i ens omgivning. Det är något som är fullkomligt normalt, naturligt och oerhört nödvändigt då det ökar hundens chans till överlevnad. Reaktionströskeln kan dock variera oerhört mycket mellan olika individer. Tidiga erfarenheter hos hunden har en kvarstående effekt på hundens beteende och detta är något som klart framgår just då det gäller rädslereaktioner.
Skillnaden på hur vi människor och hundarna uppfattar ljud skiljer sig kraftigt åt, det är inte i första hand ljudnivån som skrämmer hunden utan det är knallens varaktighet. För att vi normalt skall uppfatta ljudnivån rätt krävs att knallen varar minst 0,5 sekunder. De flesta smällare och raketer har en varaktighet som är 5000 ggr kortare, så att vi uppfattar en knall på 140 dB som om den bara var på 95 dB. Vi luras helt enkelt av vår "långsamma" hjärna. Hunden däremot har ett helt annat frekvensomfång på sina öron - dels uppfattar de de höga ljuden bättre än oss dels har de ett snabbare hörselsystem vilket innebär att ljudet från en smällare uppfattas högre och skadar mera.
Ödmjukt uttrycker jag därför en önskan till alla er som tycker att det är roligt med raketer och smällare. Jag ber er inte att avstå från detta "roliga" enligt er, men önskar att ni kan vara så pass förstående, empatiska och ödmjuka att ni smäller era raketer och smällare en bit från bostadsområdet. Då slipper våra valpar, hundar och andra djur bli så rädda att de får men för livet. - Tänk dessutom på att vi har många invandrare som kommer från mycket svåra krigsupplevelser och som säkert har svårt att överhuvudtaget känna någon som helst nyårsglädje då det smäller överallt runt husknuten.
Tänk även på att inte låta barnen själva hantera smällandet av raketer och smällare, ta ditt ansvar som förälder och följ med ut så att barnen får ha sina fingrar och ögon i behåll även efter nyårsafton. Om vi med gemensam ansträngning visar varandra hänsyn vid smällandet, kanske vi inte behöver några lagar vad gäller begränsningen av smällandet, såsom i våra närmaste grannländer. Nog ska vi väl kunna sköta detta själva?
Med vetskap om att alla som smäller inte visar dig som hundägare den hänsyn som du borde kunna kräva, kommer här några råd till dig som har en skotträdd hund. Om du inte har någon möjlighet att åka bort till något ställe där det inte smälls med fyrverkerier bör du följa nedanstående råd, som därmed kan lindra skadeeffekterna.
Man bör för en rädd hund sätta in efterchocksbehandling ca 2-3 veckor före nyårsafton, men nu är vi redan på den 21 december och nyårsafton närmar sig med stormsteg
- Köp hem Valerina Forte från hälsokostbutiken, från Apoteket. Ge din hund innan det börjar smälla. Vänd dig till en IMMI-utbildad hundpsykolog för hjälp med doseringen.
- Motionera och aktivera din hund ordentligt på dagen, innan det smäller, så att den är trött och nöjd när kvällen närmar sig.
- Vänj den vid att ha fetvadd i öronen i god tid innan helgen. Under dagen kan den ha fetvadden i öronen då den är ute och rastar. (det finns de som smäller tidigt på dagen). Är hunden mycket rädd, kan fetvadden vara i öronen även inne.
- Låt sista rastningen för dagen bli tidigt på kvällen, innan smällandet kommit igång på allvar. Kanske redan någon gång runt 19-tiden. Vänta sedan till sent på natten, då det slutat (eller åtminstone avtagit) och låt den få komma ut på en kortare rastrunda.
- Är din hund ljudkänslig, ljudisolera ett rum så mycket det går, sätt på musik på lagom volym, häng en filt för fönstret. Om Din hund är väldigt känslig kan Du öka valerianadoseringen.
- Trösta inte en hund som är orolig. Hur du agerar som hundägare vid smällandet är avgörande för vad hunden känner, då den "läser av" dig. Uppträd lugnt och reagera helst inte över att det smäller
Förebyggande åtgärder inför nästa nyår!
Det är viktigt att vänja hunden vid höga oljud av olika slag redan från tidig ålder. Annars är det lätt att den får en chock första gången den hör åskan dundra eller hör smällare explodera vid nyår. Man kan även spela in ett band med fyrverkeri, som man sedan spelar upp, helst varje dag, till att börja med på väldigt låg nivå, därefter successivt allt högre. Det är mycket viktigt att hunden inte upplever någon obehagskänsla. Om den gör det har Du gått lite för fort fram.
När hunden inte reagerar över fyrverkeriet på band kan man försiktigt börja med små smällare ute. Avståndet från smällaren ska vara långt, så att hunden inte reagerar det minsta, därefter kan man minska avståndet till smällaren. Går detta bra kan man ta starkare smällare. Aktivera hunden samtidigt, ge t ex godis just när det smäller. Tar den inte godiset är den för påverkad och du måste öka avståndet till smällaren igen.
Referenslitteratur:
Råd och dåd för hundägare om skott och fyrverkerier, Anders Hallgren, utgiven av HINT
Råd och dåd för hundägare om Skotträdsla och fyrverkerier sammanställd av IMMI
Varning för nyår, Anders Hallgren, Hundsport nr 11/91
Varning för nyårssmällarna, Anders Hallgren, Hundmagasinet nr 4/1996.
Fruktans och lidandets tid, Gunnar Löfberg, Hundmagasinet nr4 1994
Råd för hundar med rädsla för skott, smällare, åska och annat otyg, Roffe Blom, Hundspecialisten 2003
